Historiens största svenska skald

Historiens största svenska skald

Det handlar förstås om Carl Michael Bellman, den kanske mest kända visförfattaren, poeten och trubaduren genom tiderna. Åtminstone i Sverige i alla fall. Följande text handlar om honom, hans liv, hans visor och hur han har påverkat vistraditionen som den ser ut idag.

Om Carl Michael Bellman

Han tros vara född i februari 1740, men det är svårt att veta exakt, även för experterna. Hans död är i alla fall dokumenterad till 11 februari 1795 och på de femtiofem åren han uppskattningsvis ska ha levt hann han med otroligt mycket. Han förändrade hela den svenska musiktraditionen. Han har fått statusen ”Sveriges nationalskald” och vissa har till och med kallat honom ”Nordens Anakreon”. Huruvida han riktigt lever upp till de här epiteten kan bara var och en avgöra. Hans dikter har dessutom jämförts med Shakespeares samlade verk. Och de mest kända av dem är Fredmans epistlar och Fredmans sånger.

Han producerade väldigt mycket material under kort tid. Det är intressant hur varierande materialet är med tanke på att det är en person som producerat det och med tanke på tidsramen. Bellman skrev både dikter, ordensparodier, översättningar av olika slag, skådespel och visor. Några figurer som återkommer i hans material är bland annat korpral Mollberg och Ulla Winblad. Resten av hans karaktärer verkar mer eller mindre komma och gå. Ibland är texterna skrivna som om det är han som är huvudpersonen och ibland inte. Han skrev om allt mellan himmel och jord, inga ämnen verkade för små eller stora.

Även om alla hans texter var nyproducerade och författade av honom så baserade han sina melodier på det andra musiker redan skrivit. Exempelvis hämtade han mycket inspiration och melodier från operan, operetten, folkvisorna och dansmusik som var populär på hans tid. Han bearbetade ofta melodierna för att hans texter. Men, experterna är eniga om att det finns tydliga kopplingar till samtida förlagor.

Bellman idag

Bellman lever kvar än idag, allt ifrån visorna som förekommer som snapsvisor till sina epistlar. Dessutom har många svenska vismakare genom historien inspirerats av honom och hans verk. På det sättet har han följt med även in i det här århundradet som förlaga för vår tids visförfattare. Utöver det kommer det med jämna mellanrum nya tolkningar av hans musik och det är både intressant och väldigt roligt för den som är intresserad av visor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *