Historisk tillbakablick på proggen

Historisk tillbakablick på proggen

En epok som är väldigt känd inom svensk och delvis inom nordisk musikhistoria är proggen. Den förekommer inte på samma sätt utomlands och/eller utanför norden och främst har den sitt ursprung i det som ofta kallas ”den svenska musikrörelsen” eller ”den progressiva musikrörelsen” som den har hämtat sitt namn ”proggen” ifrån. Nedan kan du läsa mer om proggrörelsen, hur den påverkade musiklivet på 70-talet och hur den har färgat av sig på artister och musiker som är aktiva idag.

Om proggen

Progg är som nämnt ovan en del av den svenska musikhistorien och begreppet ”progg” är helt enkelt en förkortning av ordet progressiv som delar av musikrörelsen kallades vid den här tidpunkten i historien. Samtidigt är det stor skillnad mellan den svenska musikrörelsens musik och det engelska begreppet ”progressive music”. De flesta band som slog igenom under epoken som i svensk musikhistoria benämns som progg spelar inte samma typ av musik som de grupper som faller inom ramarna för ”progressive music”. Dock överlappar det med vissa band som spelade mer en form av proggrock än den musik som övriga band inom rörelsen spelade, eftersom termen ”progressive music” mer är sammankopplad med rock än någon annan genre.

Epoken har tydliga influenser från det sena 60-talet med politiska inslag och det sägs att startskotten för epoken var de två musikfester som anordnades på Gärdet i Stockholm under 70-talets början. Där spelade olika musikgrupper från vitt skilda musikgenrer så att kalla proggen för en musikgenre kanske inte är så enkelt ändå. Dessutom hade musikgrupperna ofta tvärkonstnärliga kopplingar till en teatergrupp samt andra former av konstnärskap.

En annan sammanlänkande faktor hos grupperna trots att deras musik hade rötter i olika genrer var lekfullheten, improvisationerna, ”alla-kan-andan” och det psykedeliska. En del av grupperna ägnade sig mycket åt folkmusik och visor och försökte skapa nya versioner av de genrerna. Bland annat hör Träd, Gräs och Stenar, Kebnekaise och Arbete & Fritid till den här delen av proggen. Samtidigt menar experterna att det är svårt att dra några tydliga gränser mellan det de här grupperna skapade och den allmänna kärleken till folkmusiken som rådde vid tidpunkten.

En annan sak som förenade en rad av de här musikgrupperna var att musiken hade olika former av politiska budskap. Det var inte alltid helt självklara budskap, men ofta förekom någon form av vänsterpolitiska budskap. Exempelvis genom att rikta kritik åt Vietnamkriget, kapitalismen och liknande. Band så som Blå Tåget, Nationalteatern, Nynningen och Hoola Bandoola Band är exempel på det.

Det ska tilläggas att proggen också uppkom som alternativ till den musik som klassades som mer kommersiell som så många andra genrer genom musikhistorien. I samband med att grupperna fick mer genomslag skapade också ett gäng nya skivbolag som specialiserade sig på att producera mer alternativ musik. Plus att musikrörelsen grundades på en anda av att musik är till för och kan skapas av alla. En anda som lever kvar än idag på sina håll.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *